Bli explosiv med tyngdlyftning!

Tyngdlyftning är en sport med gamla anor; det är en olympisk gren, och har varit med i det olympiska programmet sedan de moderna spelen startade 1896.
I tyngdlyftning ligger ett stort fokus på explosivitet såväl som styrka, vilket ställer höga krav på tekniken, och de som valt att satsa på den här sporten i HKK tar ofta hjälp utav Seminoffs skickliga coach Josefin Brander som har många meriter under bältet, senaste är ett EM-guld 2019!
HKK är också med i Svenska Tyngdlyftningsförbundet, STF.

Sedan OS 1972 består den olympiska grenen utav två moment: ryck och stöt.

Ryck går ut på att lyfta skivstången från golvet upp över huvudet i en kontinuerlig rörelse. Fattningen av stången är oftast bred, och lyftaren måste därför stå med böjda knän och höfter i början av lyftet. Genom hela rörelsen ska ryggen vara rak. Stången låses på raka armar och lyftaren går ner i knäböj för att fånga upp belastningen. Därefter reser sig lyftaren och måste stå med stången över huvudet med god kontroll och balans för att få lyftet godkänt. Lyftaren får signal från domarna när lyftet bedöms godkänt, och kan då släppa ner stången på golvet.

Stöt består utav två moment som utförs efter varandra, frivändning och överstöt.
Frivändningen går till så att tyngdlyftaren ställer sig med fötterna axelbrett isär, med fotbladen rakt under den golvliggande stången, han/hon böjer på knäna, med rak rygg, sänker stjärten något, blicken riktas rakt fram eller något uppåt, och lyftaren börjar att sätta an kraft mycket lätt så att eventuellt glapp mellan själva stången och viktskivorna försvinner. Detta kan höras som ett svagt klick. Det egentliga lyftet börjar med att lyftaren spänner mage och rygg och börjar sträcka på benen. Hastigheten på stången ökar. När stången passerat knäna fullföljes med ytterligare explosiv och kraftfull sträckning i knäleden och stångens hastighet ökar ytterligare. Lyftaren sträcker helt i ben höft och fotleder och kommer upp på tå. Det hela utförs i en snabb jämn rörelse och innan stångens hastighet minskat helt kastar sig lyftaren snabbt under stången som fångas på bröstet och deltamusklerna, genom att åter böja på knäna. Händerna behåller hela tiden sitt grepp om stången. När lyftaren på detta sätt hamnat sittande under stången reser han/hon sig åter och har nu stången vilandes på deltamusklerna. Frivändningen är färdig när lyftaren står stilla med raka knän och stången på bröstet.
När skrivstången vilar på deltamusklerna och tyngdlyftaren har ett pronerat grepp om stången så är nästa steg att utföra en explosiv press uppåt för att låsa vikten ovanför huvudet – överstöten. För att göra detta med så mycket vikt som möjligt måste tyngdlyftaren böja på knäna och sedan hoppa rakt upp för att ge skivstången momentum uppåt, under hoppet så “slår” man även stången uppåt och sig själv nedåt samtidigt. I själva hoppet så särar man på benen till en från sidan saxliknande position, bakfotens häl ska inte ta i golvet och pekar några grader utåt medan hela framfoten tar i golvet och pekar några grader inåt, bakfoten tar i golvet före framfoten. Detta avslutas med att ställa sig rakt med vikten över huvudet.